Matspjälkning

Biologi · åk 7
Alla spel

Matspjälkningsorganen

Välj ett begrepp och placera det vid rätt organ.

Matspjälkningsorganen

11 delar

Följ linjen till organet.

Matspjälkningsorganen från din bildElva markerade delar visar munhåla, salivkörtlar, matstrupe, magsäck, lever, gallblåsa, bukspottkörtel, tolvfingertarm, tunntarm, tjocktarm och ändtarm.

Det blå röret i halsen är luftstrupen. Det tillhör andningssystemet.

0 av 11 rutor fyllda

Hjälp & inställningar

Välj en flik och arbeta med en uppgift i taget. Spara en kopia när du vill behålla dina skrivna svar och framsteg.

Spara ditt arbete

Begreppsplaceringen rättas automatiskt. Dina skrivna svar bedöms av läraren.

Spara mina svar laddar ner en egen kopia med dina markeringar och texter. Du kan öppna kopian igen eller lämna in den. Inga svar skickas automatiskt. Ladda inte om sidan innan du har sparat.

Tips: Du kan också klicka på ett ord och sedan på en ruta. Varje begrepp används en gång på bilden. Klicka på en ifylld ruta utan valt ord för att tömma den. Med tangentbord: välj med Tab och Enter.

1Läs om organen.2Dra orden från texten till bilden.3Förklara och besvara frågorna.

Maten går genom svalget mellan munnen och matstrupen. Maten passerar inte genom levern, gallblåsan, salivkörtlarna eller bukspottkörteln – de skickar vätskor till mag-tarmkanalen.

En koppling klarar målet efter två felfria träffar i följd, i avslutade rundor. Träna båda lägena.

Upptäckare
✓ = rätt i den här rundan•• = träningsmålet nått för delen
○ En hel felfri runda○ Tio rätt i rad○ En runda i båda lägena
Så fungerar poängen och träningen

Rätt på första försöket ger 10 XP. Rätt efter hjälp ger 5 XP. En hel runda med alla 11 rätt på första försöket ger 25 XP extra. Ett fel nollställer din svit, men du förlorar inga poäng.

Varje organ eller del tränas åt båda håll: 11 organ och delar × 2 lägen = 22 kopplingar. För att nå målet på en koppling ska du sätta den på första försöket i två avslutade rundor i följd. Ett fel på delen nollställer dess följd. Efter en runda kan du träna missarna eller de delar som behöver fler säkra träffar.

Resultatet visar vad du har klarat i den här övningen. Kom gärna tillbaka en annan dag och se vad du minns.

Framstegen sparas på den här enheten. En påbörjad runda startar om när sidan laddas om.

Fyra uppdrag med totalt 23 frågor (6, 6, 5 och 6 frågor). Målet är två rätt på första försöket utan ledtråd per fråga, i avslutade rundor.

Nyfiken
Så räknas framstegen

En fråga når målet efter två rätt på första försöket i följd, utan ledtråd och i avslutade rundor. Ett fel eller en ledtråd nollställer den frågans följd. Poäng dras aldrig bort. Läs gärna faktastödet först, och försök sedan utan hjälp.

Resultatet visar vad du har klarat i just den här övningen. Kom tillbaka en annan dag och pröva vad du minns.

10 XP för rätt direkt, 5 XP efter fel eller ledtråd. +25 XP för en hel felfri runda. Förklaringarna ger inga poäng. Diskutera dem med en kamrat eller lärare.

Det blå röret i kroppsbilden är luftstrupen och tillhör andningssystemet.

Faktastöd

1. Från stora molekyler till små

Matspjälkning sönderdelar maten. Tuggning och knådning är mekanisk bearbetning. Enzymer hjälper till att dela stora molekyler kemiskt, ungefär som små saxar. Då kan näringen tas upp genom tarmväggen.

Stort ämneMindre delar att känna till
Stärkelse (en kolhydrat)Kortare sockerkedjor, till sist glukos = druvsocker
ProteinPeptider (kortare kedjor), till sist aminosyror
FettFettsyror och mindre fettdelar. Fettets byggstenar är glycerol och fettsyror.

Alla ämnen behöver inte spjälkas. Vatten, vitaminer, mineralämnen och salter behöver inte delas av matspjälkningsenzymer innan de tas upp. Glukos används som energikälla i cellerna. Aminosyror används bland annat för att bygga kroppens proteiner.

Föreläsningens ”kolhydrater till druvsocker” stämmer för stärkelse. Andra kolhydrater kan ge andra enkla sockerarter. Fibrer spjälkas inte av våra egna enzymer.

Modell från föreläsningen: långa kolhydratkedjor delas i kortare kedjor och enskilda sockerbitar; proteinkedjor delas i peptider och aminosyror.
Modellen från bild 3: kedjorna delas i allt mindre delar. Figurerna visar molekyler förenklat.
Förtydligande om fett

I föreläsningen står ”glycerol och fettsyror”. Det beskriver fettets byggstenar. Vid spjälkning bildas framför allt fettsyror och monoglycerider, där en fettsyra fortfarande sitter kvar på glycerol. Ordet monoglycerid ingår inte i träningsmålet.

2. Enzymer och vätskor

Saliv och amylas
Spottkörtlar och salivkörtlar är två namn på samma körtlar. De bildar saliv som fuktar maten. Amylas i saliven börjar spjälka stärkelse i munnen.
Magsaft, pepsin och saltsyra
Magsaft innehåller bland annat enzymet pepsin och saltsyra. Pepsin börjar spjälka proteiner till kortare kedjor. Saltsyran ger en sur miljö och dödar många mikroorganismer. Magsäckens slemhinna har ett skyddande slemlager som hindrar syran från att skada väggen.
Bukspott
Bildas i bukspottkörteln och töms i tolvfingertarmen. Enzymer spjälkar kolhydrater, proteiner och fett. Bikarbonat motverkar surheten från magsäcken.
Galla
Bildas i levern, lagras i gallblåsan och töms i tolvfingertarmen. Den finfördelar fett till små droppar så att enzymerna kommer åt en större yta. Galla är inget enzym.
Tarmsaft och sista spjälkningen
Tunntarmen bildar tarmsaft som blandas med det lättflytande innehållet. Enzymer från bukspottet och i tarmens yta avslutar spjälkningen till delar som kan tas upp.
Extra: hur mycket vätska bildas?

Enligt bokens ungefärliga värden bildas sammanlagt omkring sju liter matspjälkningsvätskor per dygn: saliv, magsaft, bukspott, galla och tarmsaft. Det mesta av vattnet tas upp igen i tarmen. Förstå vad vätskorna gör; mängderna ingår inte i träningsmålet.

3. Tarmludd och näringsupptag

Veck, tarmludd och ännu mindre utskott på tarmcellerna ger tunntarmen en stor yta. Tarmluddet innehåller små blodkärl. Glukos (druvsocker) och aminosyror passerar genom tarmväggen till blodet, som för näringen vidare till kroppens celler.blodkärl i tarmluddet. Blodet för näringen vidare till kroppens celler.

Bilden visar också ett lymfkärl. Det mesta fettet transporteras först med lymfan och når sedan blodet.

Tarmludd från föreläsningen: fingerlika utskott med röda och blå blodkärl samt lymfkärl inuti.
Detaljbilden från bild 6. Blodkärl och lymfkärl tar emot näring som passerat tarmens yta.

4. Vad händer med resterna?

I tjocktarmen tas mer vatten och salter upp, så att innehållet blir fastare. Mycket vatten har redan tagits upp i tunntarmen. Resterna innehåller bland annat fibrer som våra egna enzymer inte kan spjälka.

Tarmbakterier kan bryta ner vissa rester, bland annat en del kostfibrer. Vissa bakterier bildar också vitaminer. Bakterier hör alltså till en normal tarmmiljö och är inte bara något som orsakar sjukdom.

Tryptofan är en aminosyra. När vissa bakterier bryter ner tryptofan kan de bilda illaluktande ämnen, bland annat indol och skatol. Det är dessa nedbrytningsprodukter som kan bidra till avföringens lukt.

Du behöver kunna sambandet mellan bakterier, nedbrytning och lukt. Namnen indol och skatol behöver du inte memorera.

Ändtarm och anus. Avföringen innehåller bland annat vatten, osmältbara rester och bakterier. Den lagras tillfälligt i ändtarmen och lämnar kroppen genom anus, ändtarmsöppningen.

Extra: matens resa

Boken anger att matspjälkningskanalen är ungefär sju meter lång och att passagen ofta tar ett till två dygn. Tiden varierar. Det viktigaste i träningen är organens ordning och vad som händer på vägen.

Faktastöd

Jämför innehållet och sambanden. Ditt svar kan vara korrekt även om du använder andra ord.

Ditt svar